Varför ska vi ta in konsulter?

Att ta in konsulthjälp kan göras av flera skäl; man söker expertkunskap, projektledning och/eller avlastning. Men vad är värdet av att anlita någon som gjort samma sak förut? Man vill väl inte ha en kopia av någon annans lösning?


>Att ta in konsulthjälp kan göras av flera skäl; man söker expertkunskap, projektledning och/eller avlastning. Men vad är värdet av att anlita någon som gjort samma sak förut? Man vill väl inte ha en kopia av någon annans lösning?

Fördelar med konsulthjälp

Så här jobbar vi på LOVA Change för att balansera det unika med det generella hos våra kunder.

Vi uppfinner

Vi lägger alltid stor vikt vid att anpassa både upplägg och innehåll utifrån företagets eller organisationens aktuella behov. De flesta företag har idag ett överflöd av strategier, mål, värderingar, kund- och medarbetarundersökningar, databaser och planer. Inte sällan är delar av dessa okända eller bristfälligt implementerade i verksamheten.

Vi integrerar

I uppstarten av t. ex ett kundupplevelse- eller ledarutvecklingsprogram strävar vi alltid efter att integrera relevanta initiativ, processer och verktyg i programmen. Vi har oftast ett nära samarbete med många fler i organisationen än bara beställaren, som marknad, drift och ledning.

På LOVA Change är vi övertygade om att det är mycket mer gynnsamt att förstärka och lyfta de verktyg som redan används, än att lyfta in nya. Och så känner medarbetarna igen sig!

Vi utgör en länk mot omvärlden

Eftersom vi har förmånen att jobba med en stor bredd av branscher, kan vi samtidigt inspirera och utmana med input från hur andra företag gör. Det kan hjälpa till för att ifrågasätta gamla vanor och våga testa nya lösningar.

Företagsanpassat eller generiska modeller?

Vi frågar Viktoria Rubin på Stockholms universitet, som forskar om hur organisationer använder konsulter: Vad säger forskningen om värdet av företagsanpassade insatser jämfört med mer generiska modeller?

– Man kan säga att det finns två sätt att hjälpa sina kunder; med direkt och indirekt kompetensöverföring. Båda modellerna bygger på att man nyttjar tidigare erfarenheter, men på olika sätt.

  • Den direkta kunskapsöverföringen handlar om att överföra hela koncept och mallar till kundens verksamhet. Det här är effektivt ur stordriftssynpunkt och kunden får snabbt tillgång till en kostnadseffektiv helhetslösning. Många studier pekar dock på att verksamhetens egna problem negligeras och att de verktyg som presenteras blir alltför allmänna. Ett uppmärksammat problem är att det ofta är de stora konsultfirmornas mest juniora medarbetare som arbetar närmast kunden, som varken har kompetens eller mandat att verksamhetsanpassa insatserna.

 

  • Den indirekta kompetensöverföringen handlar om att konsulten använder sig själv som verktyg. Ju mer erfarenhet, desto större palett av situationer, problem och valmöjligheter kan hanteras. I min forskning om interimschefer, dvs. konsulter som går in på chefspositioner, ser jag att en viktig framgångsfaktor för att kunna bidra till förändring är att vara lyhörd och anpassningsbar till kundens unika kultur och utmaningar. Då gäller det att ha en stor erfarenhetsbank för att kunna ta fram rätt verktyg och inte bara “göra likadant som sist”.

 

Indirekt kompetensöverföring kräver med andra ord mer av den enskilda konsulten, medan direkt kräver mer av strukturkapitalet. Så det gäller väl att hitta en optimal balans för just det specifika uppdraget.

Några av våra kunder om varför de valt att ta hjälp av konsulter

MER INSPIRATION

Besöksadress

LOVA Change AB
Virkesvägen 10
120 30 Stockholm
SWEDEN
 
©LOVA Change AB

Kontakta

LOTTA BJURHULT

070-198 11 24 

EVA VIRVING

070-305 78 40